Den nationella organisationen Hiv-Sverige bjöd häromdagen in Stockholms landstingspolitiker till en paneldiskussion med rubriken ”Nya utmaningar om hiv”. Det är i Stockholm som de flesta personer som lever med hiv bor och därför anser man att Stockholms läns landsting (SLL) har ett särskilt ansvar för att lyfta frågor om stigmatisering, diskriminering och okunskap i vården.
Deltog gjorde Anna Starbrink (L), Tage Gripenstam (C), Ella Bohlin (KD), Håkan Jörnehed (V), Marie Ljungberg Schött (M), Victor Harju (S) och Sandra Ivanovic Rubin (MP).
Enigheten kring hivpolitiken i Stockholm var påfallande stor.
Många av politikerna uttryckte hur viktig debatten var och varför de i den heta valspurten valde att prioritera denna diskussion. Enigheten bland de närvarande partierna var påfallande stor även om en och annan försökte peka på olika orsaker till de brister som trots allt finns här och var i vården. Det var dock tydligt att vård av och omsorg om hivpositiva inte är någon vattendelare.
Sverige är ett av de ledande länderna på området men vi har inte varit lika snabba på införande av PrEP som många andra länder, kanske på grund av byråkratiskt och beslutsmässigt krångel.
Peter Månehall, ombudsman från Hiv-Sverige pekade på nya utmaningar som står för dörren för vård och hemtjänst. Den hivpositiva populationen blir äldre och kommer därför att drabbas av andra sjukdomar och problem och möta andra enheter inom vården.
”Svensk sjukvård är bra när det gäller medicin men får uselt betyg för bemötande i många internationella undersökningar” sade Anna Starbrink (L). Hon konstaterade att för människor som lever i utsatthet, så som hivpositiva gör, kan dåligt bemötande vara förödande.
”Idag är hiv en kronisk sjukdom och inte längre dödlig. Personer som lever med hiv idag lever dock under stor diskriminering och stigmatisering. Hivpositiva möts fortfarande av rädsla och äldre möts av stor okunskap inom sjukvården och hemtjänsten.”
”Stigmatiseringen måste brytas” tillade Victor Harju (S). ”Det är viktigt att geriatriken blir bättre”, sade Ella Bohlin (KD). ”Det förvånar mig att så många inom vården fortfarande är så rädda för hiv” sade Tage Gripenstam (C). Jag är förvånad att sjukvårdspersonalen inte har hängt med, de har fastnat i gammal propaganda.” tillade Marie Ljungberg Schött (M).
Debattörerna tog upp Venhälsans öde och hur dåligt de politiska turerna kring Venhälsan uner många år har skötts. Många sa att det inte fanns ideologiska blockeringar när det kom till denna fråga.
”Det är inte rätt att Venhälsan, som sitter på så mycket kunskap, ska drabbas av kris efter kris. Venhälsan är en av de viktigaste klinikerna inom sitt område i hela Sverige. Venhälsans tak på 9 000 besökare/år måste bort. Venhälsan blir tvungna att hänvisa till andra mottagningar. Detta stressar och oroar patienter och personal mycket.” Victor Harju (S) underströk också att det är bra att Venhälsan nu får skriva ut PrEP. Många MSM har sin trygga bas hos Venhälsan och det är inte bra att de slussas till vårdplatser där de blir diskriminerade och möts av fördomar för att sedan söka sig tillbaka till Venhälsan som tvingas vara flexibla med sitt uppdrag och komma på sätt för att kunna behandla dessa patienter. Tanlen att kunna lista sig på Venhälsan som vårdcentral väcktes. Det skulle kunna vara möjligt om de kunde knyta viss annan kompetens till sin verksamhet.
Håkan Jörnehed (V), som nu ska lämna landstinget, var glad för att alla är överens om att Venhälsan nu ska får vara kvar. Han berättade om smittskyddsläkare som tyckte att det absolut inte skulle finnas någon sådan mottagning. ”En hög tjänsteperson har skällt ut mig och sagt, Så du Håkan tycker att bögar ska få en gräddfil in i vården.” Politikerna pratade PrEP och menade att beslutet inte varit okontroversiellt. Det fanns de som ansåg att det var omoraliskt att tillhandahålla Prep. Men alla partier tog ställning för Prep. ”Det är bra att Venhälsan ska få skriva ut Prep för nu kommer de få spela en ännu större roll”, sade Ella Bohlin (KD).