Ungefär 2/3 av Sveriges befolkning har nu vaccinerat sig med minst en dos mot covid-19. Forskningen för att framställa detta vaccin överträffade alla inledande spekulationer när pandemin blev ett faktum. Hur kunde det gå så snabbt när man fortfarande inte har lyckats framställa ett vaccin mot hiv?
Marianne Jansson är docent vid avdelningen för medicinsk mikrobiologi vid Lunds universitet. Hon forskar på olika varianter av hiv-virus, vilken skillnad det är mellan dessa och vilka olika typer av vaccin och behandling de kräver.
Det finns olika varianter av hiv-virus. Hiv-1 är det virus som har fått global spridning och det virus vi vanligen enbart kallar hiv. Men det finns även en mindre aggressiv variant, hiv-2, som framförallt finns i Västafrika. De som drabbas av hiv-2, och förblir obehandlade, utvecklar inte aids lika fort som vid infektion av hiv-1.
-Vi vill ta reda på varför immunsvaret lyckas kontrollera hiv-2 bättre och inte påverkas lika negativt som vid infektion av hiv-1, säger Marianne Jansson.
Marianne Jansson forskar för att hitta ett vaccin mot hiv.
Marianne Jansson har också samarbetat med Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm och är medlem i styrelsen för stiftelsen Läkare mot AIDS Forskningsfond.
Vad skiljer ett vaccin mot hiv från ett vaccin mot covid-19?. Varför tar det så långtid att framställa ett vaccin mot hiv?
– Det beror framför allt på virusets speciella egenskaper. Först och främst är hiv ett virus som muterar extremt lätt. Hiv är bland de mest variabla virus vi känner till och varierar mycket lättare än till exempel coronavirus som orsakar covid-19. Detta innebär att nya hiv-varianter ständigt utvecklas och flyr undan immunsvaret. I sin tur innebär det att vaccininducerade antikroppar (framkallade av vaccin) som ska kunna bekämpa och neutralisera, alla olika tänkbara hiv-varianter som vi kan tänkas utsättas för, måste vara bredneutraliserande. De kan alltså inte bara vara riktade mot enstaka varianter av hiv. Det har hittills varit väldigt svårt att ta fram vaccin mot hiv som ger upphov till just bredneutraliserande antikroppar.
Hiv är ett virus som orsakar en kronisk infektion.
– Immunförsvaret hos hivpositiva individer lyckas helt enkelt inte spontant göra sig av med hiv, utan infektionen förblir livslång. Därför måste ett vaccin mot hiv ge skyddande immunsvar som är bättre än det som viruset själv kan ge upphov till. Detta beror på att vid hivsmitta inkorporeras virusets arvsmassa i målcellernas arvsmassa, bland annat hos T-celler.
T-celler kan bära på hiv utan att immunförsvaret känner igen de infekterade cellerna.
– Vid andra typer av effektiva virusvaccin, framförallt de riktade mot virus som ger akuta infektioner som till exempel coronavirus, är det inte alltid så att det vaccininducerade immunsvaret fungerar perfekt vid virusexponering. Ett fåtal celler kan initialt bli infekterade. I ett tidigt symptomfritt skede vid en akut virusinfektion kan därför minnescellerna, som bildats i det vaccininducerade immunsvaret, på nytt stimuleras. Detta leder till att infektionen kan bekämpas och inte behöver leda till sjukdom. När det gäller ett effektivt vaccin mot hiv vill vi att det vaccininducerade immunförsvaret istället helst ska frisätta höga nivåer av bredneutraliserande antikroppar i slemhinnorna och kunna oskadliggöra viruset innan några målceller hinner bli infekterade och infektionen får fäste.
Hur långt har forskningen för att hitta ett vaccin mot hiv kommit?
– Intensiv forskning pågår för att just ta fram vaccin som kan stimulera bredneutraliserande antikroppar, som kan vara effektiva mot alla de olika varianter av hiv som vi kan tänkas utsättas för. Vi vet idag att de bredneutraliserande antikropparna är riktade mot virusets konserverade regioner, men många gånger mer dolda delar, vilka inte tillåts variera för att viruset fortsatt ska kunna infektera.
Den stora utmaningen är nu att hitta sätt att just stimulera bildandet av dessa antikroppar. Nya forskningsresultat tyder dock på att det är viktigt att stimulera antikroppssvaret i etapper genom att vaccinera flera gånger och med olika vaccinkomponenter för att bättre kunna stimulera antikroppar som binder konserverade delar av viruset och som kan neutralisera många olika varianter av hiv.
Sker forskning i Sverige?
– Ja, det bedrivs forskning kring vaccin mot hiv i Sverige, med många internationella samarbeten.
Skulle det gå att använda mRNA teknik mot hiv?
– Det är mycket möjligt att mRNA vaccin, som baseras på budbärar-RNA vilket kan producera virusprotein i de vaccinerade cellerna, kan komma att användas mot hiv i framtiden. Det finns redan sådana påbörjade studier. Utmaningen att kunna stimulera bredneutraliserande antikroppar, som kan bekämpa alla olika varianter av hiv i slemhinnan, kvarstår dock.
Har ni lärt er mycket genom att framställa vaccin mot covid-19 som går att använda mot andra sjukdomar?
– I framtiden kan mRNA-vaccin tänkas vara ett effektivt och relativt enkelt sätt att producera stora mängder vaccin mot många olika typer av virusinfektioner, till exempel mot influensa och andra återkommande infektioner. Hiv-1 leder obehandlat fortfarande till en infektion som kan utvecklas till aids och infektionen går idag inte att bota. Det saknas också ett effektivt vaccin.
När tror du själv att vi har ett ett vaccin mot hiv?
– Det är mycket svårt att svara på, men det pågår fortfarande intensiv forskning för att få fram ett vaccin parallellt med forskning som syftar till att eliminera infekterade celler hos de som redan är hivpositiva.
Text: Facundo Unia